Beroende

Gott folk, jag måste erkänna en sak… Det är inget som jag är stolt över, och inget som jag önskar att min värsta fiende skulle råka ut för, men nu sitter jag här med mitt substansberoende.

Jag vet inte hur det gick till men jag tror att det kom krypande. Det började en kväll då man kände sig lite seg och tyckte synd om sig själv. Av en händelse så märkte jag att vi hade lite hemma, så jag kunde inte låta bli. Det var inkörsporten och vem visste att det skulle sluta såhär??

"Jag måste få en fix" 

 

Jag har försökt att sluta många gånger. Jag har trappat ner men ändå alltid haft lite hemma ifall det skulle krisa. Min fru är på mig hela tiden för att få mig att lägga av, men det har nästan motsatt effekt; jag vill bara ha mer, mer, mer! Nu i helgen hade jag ett av mina värsta återfall.. Jag vaknade mitt i natten och kände att jag måste få en fix, jag fick andnöd och svetten började lacka. Jag sprang runt som en tjackpundare och rotade i fickor och gick igenom skåp utan att hitta nått. Paniken var påtaglig då jag äntligen hittade lite i en väska, och det dröjde inte länge förrän jag satt på soffan och sniffade. Den där härliga känslan då dröjde inte länge innan den kom. Allting bara öppnar sig, det blir lättare att andas och man kan verkligen sova helt underbart efter en fix. 

Jag måste lägga av, jag vet… man får tydligen bara ta 3ggr om dagen i max 10 dagar, annars ramlar snoken av. Och det, mina vänner, skulle ju se skitskumt ut!

 

jonah

jonah

Träff med kusinerna

High Chaparral

Cowboyfest!

Som pappa

Höstig grill-lunch

Simons blåsning

LEAVE A COMMENT

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.