Spela inget dansband, men spela Black Jack!

Jag och brorsan hade som sagt en spelning i lördags. Det var nån som fyllde 50 bast och dom hade slagit på stort. Tydligen så var det sociteten i Ulricehamn som skulle belönas med våran skönsång.

Vi hade kommit överens om vilka typer av låtar vi skulle spela, och det var förbeställt ett gäng lugna låtar som födelsedagsbarnet absolut ville höra. Allt var frid och fröjd, ja tills folk blev fulla…

När spriten gick in så gick vettet ur, och födelsedagsbarnets snorkiga dotter kom hela tiden framraglandes för att önska låtar som hon knappt kunde uttala. När vi hade spelat i 1½ timma så tog vi en liten paus, vilket vi inte skulle ha gjort.
Den överförfriskade dottern blev vansinnig att inte pausmusiken hördes längst bak i lokalen, och det tog mycket tålamod för att förklara att vi faktiskt inte har högtalare där bak, och det var därför ljudet bara kom framifrån, och att det faktiskt inte gick att skruva upp mer. (det var så högt att det knappt gick att stå framme vi scenen)

Då sprang hon och hämtade pappa… 

Då sprang hon och hämtade pappa, som i det här fallet stod för kalaset. Han, också bra i gasen, tyckte att om vi inte skruvade upp så skulle vi minsann ut och spela direkt igen, och då ska det vara låtar man kan dansa till. Till saken hör att vi hade pratats vid på telefon flera gånger tidigare och då ville han absolut inte ha dansmusik utan då ville han bara ha gamla trubadurgrejer.

Droppen kom då vi var tvingade att svälja stoltheten och spela "Inget stoppar oss nu" med Black Jack. Det kändes inte särskilt rock n' roll kan jag säga…

Klockan 01:45 tog vi vårat pick och pack och smet hemåt med lite tjockare plånbok och mycket tunnare tålamod. Finns det nått värre än att spela för bortskämda snorungar och deras fulla föräldrar? Skulle inte tro det… 

jonah

jonah

Träff med kusinerna

High Chaparral

Cowboyfest!

Som pappa

Höstig grill-lunch

Simons blåsning

LEAVE A COMMENT